i skollagen finns beskrivet att skolmaten ska vara näringsrik. Med detta menas en bra kombination av proteiner och kolhydrater samt frukt och grönt.
På 60-70-talen serverades en (1) varmrätt. Till detta fick man också mjölk och knäckebröd. Mjukt bröd fanns på soppdagar.
Tidigt, redan på 1800-talet i Sverige startades projekt för skolmat. Grunden var krav från den tidiga arbetarrörelsen. Men även överheten hade intresse av utvecklingen.
När Sverige industrialiserades fanns ett behov att en alltmer utbildad arbetarklass. Detta förutsatte att barnen i skolan var mätta och orkade tillgodogöra sig utbildningen.
Den tidiga arbetarrörelsen tryckte på och redan 1912 kom den första motionen, inlämnad av Fredrik Ström som skrev så här:
”Redan under normala tider finns det i en stad af Stockholms storlek massor af familjer, där barnen aldrig fä äta sig mätta; särskilt i arbetarefamiljer med stora barnskaror är svälten ofta en daglig gäst. I våra dagar, då man från skilda läger, men framför allt från håll, där man säger sig särskilt värna om det nationella, hör predikas, hur viktigt det är, att landets befolkningssiffra icke går tillbaka, bör det vara så mycket angelägnare att värna om det uppväxande släktet.”
Via riktade statsbidrag utvecklades systemet med skolmat genom decennierna och 1973 fattade riksdagen beslut om skolmat i landets alla grundskolor.
Men kan spåra två avgörande faktorer för detta beslut.
1. 1970-talet innebar att kvinnorna i mycket stor utsträckning gav sig in i arbetslivet. Detta innebar att samhället behövde ta ett stort och generellt ansvar för barnen i skolan.
2. Den stora gruvarbetarstrejken 1969 skakade landets elit, särskilt socialdemokraterna och följdes upp av landets arbetarklass med en mycket stor vild strejkvåg under första delen av 1970-talet.
Detta ledde fram till ett antal reformer från eliten och sossarna, för att blidka den arbetande klassen. En av reformerna var alltså beslutet om allmän och av staten betald skolmat 1973.
Jämfört med den övriga världen är den svenska kostnadsfria skolmaten tämligen unik. I t ex vårt grannland Norge tvingas föräldrarna göra matpacke till barnen varje dag. Inte sällan resulterar det i mat som inte innefattar tallriksmodellens näringsrika variation. Alltför ofta får barn med sig några smörgåsar istället.
I takt med att framför allt allergier har ökat, har kraven på specialanpassad kost ökat i Sverige. Detta har sedan följts av krav från det nya mångkulturens Sverige på religiöst anpassad kost.
Vår uppfattning i 24:7 är att värna systemet med kostnadsfri näringsriktig mat tillgänglig för alla barn i vårt land.
Idag är det standard med två rätter att välja på, varje skoldag. Dessutom tillkommer ett ofta rikligt tilltaget salladsbord.
24:7 avvisar krav på religiöst anpassad mat i vår gemensamma skola. Att bli erbjuden två rätter varje dag, där det vegetariska alternativet är näringsrikt och innehåller såväl proteiner som kolhydrater, är en fantastisk fördel jämfört med övriga världen.
Vidare anser vi att den anpassade kosten för barn med sjukdomar och/eller allergier ska försvaras och göra skoldagen bra även för dem. Men vi anser att krav om anpassad mat skall underbyggas med läkarintyg.
I dagens Sverige ökar klassklyftor och fattigdom. Allt fler barn kommer till skolan med tomma magar. Detta påverkar barnens möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen. De kommer efter och utvecklingen visar tydligt att skoldagen för barnen blir en klassfråga igen. Barnens till den ensamstående mamman ska ha samma möjligheter till utbildning som barn till föräldrar med större plånböcker.
Därför vill vi påminna om vårt krav om att införa gratis skolfrukost. Detta är ett konkret sätt att mildra sociala och ekonomiska orättvisor, och värna alla barns rätt till en god start i livet.
Besök 24:7´s hemsida och bli medlem eller supporter
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar