Sossarnas lotteriskandal och folkrörelseaspekten

 

De flesta av er har uppmärksammat lotteriskandalen där socialdemokraterna via ett telemarketingföretag i Barcelona lurat äldre på pengar. En lukrativ verksamhet som ger sossepartiet många miljoner i intäkt varje år.

Högersidan har gjort stor sak av detta och vill förbjuda politiska partier att sälja lotter. Det vill säga de vill strippa av socialdemokraterna möjligheter att få in pengar via lotter. Givetvis för att skada sossepartiet. Att bland annat Moderaterna också har lotterier är inget man vill prata om.

Men det finns en vinkel på detta som varken högern eller högern i form av sossepartiet vill prata om och det är folkrörelseaspekten.

Idag har partistödet blivit en grotesk spegelbild av den pågående avdemokratiseringen i landet. Endast ca 4 procent av partiernas inkomster kommer från medlemsavgifter. Samtidigt har partistödet från stat och kommuner växt och betingar idag ett värde på mellan 4-5 miljarder kronor. Detta har medfört att partiernas elit har gjort sig oberoende av medlemmarna och därmed minskar den internpolitiska demokratin i partierna.

Detta är särskilt illa för partier av sossetyp eftersom de tidigare var ett folkrörelseparti med djupa rötter ut i samhället och befolkningen. De djupa kontakterna med folket har istället ersatts med opinionsundersökningar som partiernas interna mediaavdelningar sedan ska spinna politik på. På det viset förvandlas de politiska partier som är betalda av skattepengar till opinionsmaskiner och väljarna reduceras till marknadsandelar som det gäller för partierna att kapa åt sig så de kan behålla sin bekymmersfri skattebetalda tillvaro.

Folkrörelse betyder ju egentligen folk i rörelse. Socialdemokraterna är ett parti i förfall. Från att ha haft 1,2 miljoner medlemmar, har de idag cirka 70.000 medlemmar. Den ideellt baserade aktiviteten minskar och ser du en aktiv socialdemokrat i nåt officiellt sammanhang kan du räkna med ett denne har betalt för det. Nu ska ingen tro att jag hyllar den tidigare kollektiva anslutningen till S. Det är groteskt att bli kollektivansluten till ett politiskt parti.

Detta följer ju den nyliberala ekonomin där målet är att allt är till salu och allt går att köpa. In i minsta vrå av mänskligt liv ska det gå att göra pengar, även på din glädje, din oro och din sorg.

Är det fel att sälja lotter för att människor ska kunna stödja en rörelse? Nej så klart inte. Men se också skillnaderna mot hur det var tidigare. Då hade vi John, Lisa och deras vänner som brann för ett socialt rättvist Sverige. De ställde upp på sin fritid för detta. På jobben gick de runt med boklådor, i akt och mening att stödja bildning. De ställde upp frivilligt i lokala idrottsföreningen, kritade planer, sålde korv och dricka på matcherna. Tänk på alla studiecirklar som genomförts där målet inte bara var samvaro utan också kunskap. Kunskap som behövs om den arbetande klassen ska kunna resa sig över slaveriets nivå.

Idag är det ideella arbetet nästan ett minne. Ingen vill, ingen har tid, det är alltid nån annan som förväntas göra jobbet. Och ingen vill göra jobbet gratis.

Den gamla arbetarrörelsen med sina fina ideal har gått sönder. Den leds av elitister med egna intressen och fantasilöner. Leds som ett företag, ett opinionsinstitut. Demokratin går förlorad. De människor som är kvar är inte i rörelse, de bildar mest en stillastående kö.

Därför är det extra illa när gamla och sjuka människor kontaktas av ett telemarketingföretag och blir lurade på pengar de många gånger inte har råd med. Det är extra illa eftersom vår tidiga arbetarrörelse var vårt värn mot överklass, sociala orättvisor och översitteri. 

Det är därför vi, tillsammans måste bygga nya försvar, nya värn. För rättvisan, för vår och våra barns framtid.  

Försvara skolmaten

Idag sker en upphetsad diskussion i kommuner där ledningen vill minska kostnaderna för den lagstadgade skolmaten. Oftast vill man få ner kostnaderna för anpassad mat eftersom den är extra kostnadsdrivande.

i skollagen finns beskrivet att skolmaten ska vara näringsrik. Med detta menas en bra kombination av proteiner och kolhydrater samt frukt och grönt.

På 60-70-talen serverades en (1) varmrätt. Till detta fick man också mjölk och knäckebröd. Mjukt bröd fanns på soppdagar.

Tidigt, redan på 1800-talet i Sverige startades projekt för skolmat. Grunden var krav från den tidiga arbetarrörelsen. Men även överheten hade intresse av utvecklingen. 

När Sverige industrialiserades fanns ett behov att en alltmer utbildad arbetarklass. Detta förutsatte att barnen i skolan var mätta och orkade tillgodogöra sig utbildningen.

Den tidiga arbetarrörelsen tryckte på och redan 1912 kom den första motionen, inlämnad av Fredrik Ström som skrev så här:

”Redan under normala tider finns det i en stad af Stockholms storlek massor af familjer, där barnen aldrig fä äta sig mätta; särskilt i arbetarefamiljer med stora barnskaror är svälten ofta en daglig gäst. I våra dagar, då man från skilda läger, men framför allt från håll, där man säger sig särskilt värna om det nationella, hör predikas, hur viktigt det är, att landets befolkningssiffra icke går tillbaka, bör det vara så mycket angelägnare att värna om det uppväxande släktet.”

Via riktade statsbidrag utvecklades systemet med skolmat genom decennierna och 1973 fattade riksdagen beslut om skolmat i landets alla grundskolor.

Men kan spåra två avgörande faktorer för detta beslut.

1. 1970-talet innebar att kvinnorna i mycket stor utsträckning gav sig in i arbetslivet. Detta innebar att samhället behövde ta ett stort och generellt ansvar för barnen i skolan.

2. Den stora gruvarbetarstrejken 1969 skakade landets elit, särskilt socialdemokraterna och följdes upp av landets arbetarklass med en mycket stor vild strejkvåg under första delen av 1970-talet.

Detta ledde fram till ett antal reformer från eliten och sossarna, för att blidka den arbetande klassen. En av reformerna var alltså beslutet om allmän och av staten betald skolmat 1973.

Jämfört med den övriga världen är den svenska kostnadsfria skolmaten tämligen unik. I t ex vårt grannland Norge tvingas föräldrarna göra matpacke till barnen varje dag. Inte sällan resulterar det i mat som inte innefattar tallriksmodellens näringsrika variation. Alltför ofta får barn med sig några smörgåsar istället.

I takt med att framför allt allergier har ökat, har kraven på specialanpassad kost ökat i Sverige. Detta har sedan följts av krav från det nya mångkulturens Sverige på religiöst anpassad kost.

Vår uppfattning i 24:7 är att värna systemet med kostnadsfri näringsriktig mat tillgänglig för alla barn i vårt land.

Idag är det standard med två rätter att välja på, varje skoldag. Dessutom tillkommer ett ofta rikligt tilltaget salladsbord.

24:7 avvisar krav på religiöst anpassad mat i vår gemensamma skola. Att bli erbjuden två rätter varje dag, där det vegetariska alternativet är näringsrikt och innehåller såväl proteiner som kolhydrater, är en fantastisk fördel jämfört med övriga världen.

Vidare anser vi att den anpassade kosten för barn med sjukdomar och/eller allergier ska försvaras och göra skoldagen bra även för dem. Men vi anser att krav om anpassad mat skall underbyggas med läkarintyg.

I dagens Sverige ökar klassklyftor och fattigdom. Allt fler barn kommer till skolan med tomma magar. Detta påverkar barnens möjligheter att tillgodogöra sig undervisningen. De kommer efter och utvecklingen visar tydligt att skoldagen för barnen blir en klassfråga igen. Barnens till den ensamstående mamman ska ha samma möjligheter till utbildning som barn till föräldrar med större plånböcker.

Därför vill vi påminna om vårt krav om att införa gratis skolfrukost. Detta är ett konkret sätt att mildra sociala och ekonomiska orättvisor, och värna alla barns rätt till en god start i livet. 

Besök 24:7´s hemsida och bli medlem eller supporter