En folklig kommunbudget

 

Företrädarna från V till SD var så marinerade av nyliberal ideologi att de helt enkelt inte kunde förstå mitt inlägg och vår budget.

Så lägger vi då vår första budget. Ingen blev väl förvånad över att vi inte la nån budget förra året, alldeles efter valet och nya som vi då var.

En och annan kanske förvånas över att vi lägger budget i år men desto mer förvånade tycks en del vara över innehållet. Eller rentav frågande…som att vårt förslag är så annorlunda att man ifrågasätter om det är korrekt, eller ens genomtänkt.

Jag vill inte förfalla till pajkastning men kan ändå inte låta bli att göra en liten jämförelse med när krav om folkomröstningar kommit på tal, till exempel i Natofrågan. Då har höga vederbörande svarat att den typen av frågor är för komplicerade för det enkla folket att rösta om.

Kanske är det så man ska se frågor och ifrågasättande av vår budget? Att de som förkastar budgeten som ett utslag av okunnighet och överhettade 24:7-hjärnor, kanske är så ovana vid budgetar som så tydligt tar ställning för det arbetande folket, att det helt enkelt blir för komplicerat för kritikerna att ta till sig denna vår grundtanke.

Nu har vi ju för tillfället bara två mandat så vi har ju inte möjlighet att göra som den politiska eliten i landet, att avfärda tanken på omröstningar och verklig demokrati. Men även om vi hade haft den möjligheten så hade vi tvärtom hyllat den utökning av demokratin som till exempel en beslutande folkomröstning om Nato, eller för den del statsbudgeten, hade varit.

Endast den som har nåt att dölja kan vara rädd för verklig demokrati, eller folkmakt som det ju betyder.

En del av er kanske väntar sig ett 8 minuters mässande från oss. Det ska ni slippa.

Vi hade ju kunnat prata om kostnadsläget, internationellt och i vårt land. Inflationen skriker alla och skyller på ukrainakriget. Men det är bara delvis sant. Inflationen steg långt innan ryssarna anföll Ukraina. Frakter, mat, energi, råvaror, el med mera…steg ändå.

Och enligt senaste OECD-rapporten är den enskilt största boven i det dramat kraftiga övervinster hos de multinationella företagen och bankerna. Vi ska inte fördjupa oss i detta här och nu, bara konstatera några saker.

1. Kommuner och regioner drabbas av det höga kostnadsläget.

2. Tillsammans med regeringens svältbudget, utom till militären, betyder detta att bland annat SKR räknar med underskott upp till 20 miljarder kronor.

3. Sjukvården drabbas i regionerna och all slags kärnverksamhet i kommunerna drabbas hårt eftersom politikerna på dessa nivåer lägger besparingarna på golvets personal, patienter, skolelever, svaga grupper osv. Så gör även den styrande alliansen här i Varberg.

Vi i 24:7 anser att regeringens budget medför mycket stora problem ute i landet.

Men till skillnad från övrig opposition skriker vi inte bara på staten att skicka mer pengar.

Vi höjer inte heller skatten, vilket säkert de flesta av er trodde att vi skulle vilja.

Att höja skatten i ett läge då vanligt folk får det allt svårare att klara sin ekonomi, är inte 24:7-politik. En sådan skattehöjning skulle i första hand ha drabbat just denna breda massa av arbetande människor i vår kommun. Vår uppfattning är skatt efter bärkraft och eftersom kommunalskatten inte tillåts arbeta med en progressiv skatteskala så är det inte aktuellt för oss med höjning, särskilt inte eftersom lönernas andel av vinsterna fortsätter att minska.

Vi ville inte äventyra kommunens ekonomi på sikt genom att sänka vår soliditet.

Och vi vill inte heller belåna och skuldsätta kommunen.

I det läge ekonomin befinner sig i nu och under överskådlig tid – med ökande kostnader, företagsdöd, en än större massarbetslöshet anser vi det centralt att vara mycket försiktiga, värna det vi har och i första hand se till behoven hos den befolkning som redan bor här.

I klartext har vi i budgeten byggt in en minskad inflyttning.

Vi minskar därför den tänkta befolkningsökningen på 19000 till cirka 10.000 istället.

Det i sin tur får stora effekter på utbyggnadstakten av bland annat skolor och förskolor men också annan infrastruktur, vägar, VA-utbyggnad osv.

Detta i sin tur ger oss möjlighet att minska investeringarna från 3,7 miljarder till 1,8 miljarder. En åtgärd som kraftigt minskar till exempel kommunens lån och ränteutgifterutgifter.

Den andra stora åtgärden i vår budget är interna omflyttningar. Bland annat påbörjar vi en minskning av administration och chefer med 216 tjänster som istället förflyttas till omsorg, skola och förskola.

Kanske är det denna åtgärd som en del ser som oansvarigt och ogenomtänkt?

Jag kan försäkra att så inte är fallet. Med vår modell kan vi genomföra de största ekonomiska och personella tillskotten av alla partier, Och märk väl: utan att höja skatten, utan att skuldsätta kommunen och utan att förstöra överskottsmålet.

Förflyttning av tjänster från administration till kärnverksamhet, räddar inte bara kärnverksamheterna, det är också en påbörjad återdemokratisering av vår verksamhet och våra arbetsplatser.

Vår kommun, liksom hela kommunsverige har under lång tid varit utsatt för, inte bara nedskärningar och privatiseringar, utan också en enorm tillväxt av byråkrati, titelhysteri, hittepåjobb, dokumentationshysteri och förnedrande värdegrundsprojekt.

Tillväxten har skadat demokratin eftersom alltmer bestämmande förflyttas från politiken, alltså från de folkvalda, till en administration som på grund av tillväxten tenderar att bli en stat i staten med egna intressen att bevaka.

Dessa effekter är inte okända. Det har kunnat beläggas under alla tider och under alla sorters samhällsssystem.

Jag tror inte att den svenska statsapparatens egentliga grundare rikskanslern Axel Oxenstierna hade blivit särskilt imponerad av denna groteska och enormt kostsamma utveckling.

Men det börjar spricka i fogarna på dagens byråkratbygge. För inte så länge sedan beslutade karolinska sjukhuset att avveckla hela 450 administrtiva tjänster. Och på Sahlgrenska sjukhuset, där den socialdemokratiska styrelseordföranden Cecilia Dahlman Eek huserar, har man nu sjösatt ett liknande projekt.

Så i den meningen kan inte Varberg skryta med att ligga i framkant. Men vi har i alla fall ett parti här i fullmäktige som i dessa frågor ligger i framkant. Det är ju åtminstone en god början.

Och vi har också gott stöd i dessa uppfattningar hos bland annat Sveriges främste organisationsteoriprofessor och forskare Mats Alvesson på Lunds Universitet, som också är den mest citerade forskaren inom sina områden i hela Europa.

Till exempel har Offentlig sektors kostnader för pr, kommunikation och reklam ökat och var uppe i nästan två miljarder kronor för 2021. Samtidigt har antalet kommunikatörer i kommuner och regioner ökat närmast lavinartat. Om detta säger han säger så här, och jag citerar:

”– Ibland är det också självförstärkande mekanismer som ligger bakom allt. Fler kommunikatörer ger ofta fler kommunikatörer. Och ju fler som kommunicerar desto mer får man ösa på för att inte drunkna i mängden.

– Sen vill politikerna också synas, märkas och höras. Då blir det viktigare att sprida grandiosa och positiva bilder av kommunen istället för att fokusera på själva kärnverksamheten.” Slut citat.

Tittar man på ansökningsstatistik för högskolor och universitet under höstterminen 2023 så är de fem mest sökta kurserna: kriminologi, psykologi, att leda och driva projekt, ledarskap och kommunikation, samt arbetsrätt, med totalt cirka 9.000 sökande för dessa fem kurser.

Om detta säger Alvesson:

”Istället för att ha flera tusen individer som utbildar sig till yrken som vi redan har ett överskott av så behöver vi människor som arbetar med något nyttigt och vettigt inom kärnverksamheten."

I takt med denna utveckling har som bekant statusen höjts för utbildningar inom beteende- och samhällsvetenskap, kommunikation eller ekonomi. Detta har gett en förvriden bild av vilken typ av arbete som egentligen är viktig för kärnverksamheten.

Alvesson igen:

– Jag tror tyvärr inte att personer med tjusiga utbildningar som blir strateger, verksamhetsutvecklare och konsulter alla gånger är kapabla att förbättra verksamheter. De är ofta bättre på möten, dokumentation och procedurformuleringar… Det gynnar egentligen bara folk som tycker om att babbla.”

Tydliga effekter av denna utveckling är arbetarna på golvet uppfattas som hjälpbehövande klienter som ska skolas av den bättre vetande klassen det vill säga konsulter, projektledare och managers. I denna kontext blir åsikterna från de som faktiskt utför det konkreta arbetet på arbetsplatsen irrelevanta eftersom de inte har rätt normer eller sociala koder, och kan därför aldrig sitta på ”sanningen”.

Och är det inte just detta vi själva ser i de långvariga och ökande motsättningarna mellan omsorgspersonalen och administrationen? Jo, vi anser det.

Och ett sista citat från Alvesson:

” Den halvfrustrerade medelklassen vill hålla på med ledarskap, strategiska frågor och ”förbättra” andra personer genom olika policys och utbildningar. Ofta stjäl detta resurser och uppmärksamhet från det viktiga arbetet i sjukvård, skola, socialtjänst och olika företag.”

Denna genomgång tror jag illustrerar ganska bra vad vi vill åstadkomma med vår budget. Värna kärnverksamheterna och därmed tryggheten. Omstrukturera administration och chefsskap och vinn tillbaka politisk demokrati och större koppling mellan kärnverksamheternas folk och beslutsfattande.

Och här avslutar jag.

Vi vill vara tydliga med att vi tycker det räcker med detta korta anförande här, eftersom vi inte i första hand har tillverkat denna budget för er som sitter här, utan för medborgarna i vår kommun.

Vi kommer att ta ut den till vanligt folk för att visa att visst går det att tillverka en behovsanpassad folklig budget.

Och vårt budskap är som alltid: Engagera er, lägg er i, organisera er, både på jobbet och i det övriga samhället. Så motverkar vi elitstyre, så medverkar vi till att återta folklig demokrati.

Med dessa korta ord yrkar jag bifall till vår budgetmotion.